Arvsrättens roll i den svenska rättsordningen

Arvsrätten i Sverige reglerar rätten för arvingar att ärva kvarlåtenskap från avlidna släktingar enligt noggrant definierade lagar. För mer info, läs mer här.

Arvsrätten är ett område inom juridiken som ofta missförstås. Många tror exempelvis att ett testamente alltid står över arvsrättens regler, men så är inte fallet i Sverige. Här styr medeltida lagar och modern rättspraxis vem som har rätt att ärva. Många missförstånd kring arv uppstår också av att folk antar att sambor ärver varandra, vilket inte är sant om det inte finns ett testamente.

Vidare skapar arvsfrågor ofta familjekonflikter, särskilt när laglotter och arvingars rättigheter ställs mot varandra. Lagar som finns på plats syftar till att förhindra oenighet och osäkerhet, men det är viktigt att förstå arvsrättens detaljer för att undvika problem. Kunskap om dessa regler kan till exempel förhindra obehagliga överraskningar vid arvskiftet.

Viktiga lagar inom arvsrätt 

Det finns flera lagar och principer att ta hänsyn till när det gäller arvsrätt. Den svenska ärvdabalken är central. Den avgör vem som har rätt till kvarlåtenskapen efter att någon avlidit, oavsett om det finns ett testamente eller inte. Ett testamente kan dock förändra en del, men inte helt eliminera rättigheterna för de närmaste arvingarna till en viss del av arvet, den så kallade laglotten.

Juridiska tolkningar av arvsrätten sker också utifrån andra rättsfall och lagar. Sambors rättigheter är ett annat exempel. I Sverige har sambor utan gemensamma barn ofta ingen arvsrätt utan ett testamente. För att vara säker på att få ett rättvist arv bör man därför alltid överväga att skriva ett testamente och ta professionell hjälp för att undvika framtida tvister.

16 Sep 2024